...säger mer än tusen ord. Fast det va visst inte så. Jag trodde jag såg. Fast det va visst inte så. Jag trodde jag hörde mitt namn. Fast det va visst inte så.

Fick beskedet att min farmor kommer att dö. Min vackra farmor. Min sista jag har kvar. Min korta, skrynkliga farmor. Min rara farmor.

Det är så svårt o acceptera. Det är så svårt o förstå. Det är så svårt o se. Det är så svårt. Det är så orättvist...

Jag vet att det kanske är din vilja. Men jag då!! Jag blir ju lixom kvar i allt. Hur ska jag klara mig utan dig?? Varför blev det så här?? Vad har du gjort för ont för att hamna där du är?? Du har aldrig gjort nått ont, så vad e det för rättvisa vi har i världen... Nu har du din sista resa att göra o jag kommer att finnas vid din sida.

Med hopp om fina stunder

 

Lisa

20 november 2008 15:59

Jag är ledsen att höra om din farmor. Jag tänker på dig, kram!

http://www.myownwords.blogg.se

 

Jennie

20 november 2008 21:41

åhhh så tråkigt med din farmor, jag e ledsen.. hoppas hon får vara kvar ett tag till iaf. tänker på dig.. possimoss

http://janiee.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

.. tåget?

Jag har flyttat! Den nya bloggen finns HÄR! Välkomna dit istället     ...

Nykter, städad midsommar. Bäbis på väg!! Jag kan inte annant än älska mitt liv        Puss o Kram ...

Det har tagit stopp! Helt stopp! Känner mig inte det minsta skrivsugen. Inte för att det inte händer nått, utan mest för att det tagit stopp! Konstigt! Första gången på över 3 år som det blev så här.. Tokigt! Får väl vila lite då kanske...På återseen...

Har kommit på mitt eget lilla sätt för och överleva kvällarna med Melodifestivalen!! Jag gör helt sonika så att jag faller tillbaka ca 25 år i tiden, skriver min egen röstningslista och sen sätter jag poäng för fulla muggar!! Igår hade vi mamma med o...