Jag känner mig irriterad som få idag. Har ett bekymmer som inte kan släppa från huvuvdet. Men det e så trivailt o ovesäntligt, så det e ingen idé o skriva om det. Fast jag kan inte få bort det från huvudet, så jag måste skriva om det. Fast jag vet hur jag ska formulare det hela, för det gör mig bara så irriterad... Så hur gör jag nu??

Ska försöka få ihop nån form av förklaring, bara för att få ut det.

Jag blir så irriterad på folk som inte kan vara ärliga o går bakom ryggen på mig. Istället för att fråga rakt ut o förklara varför, så kör vissa en egen stil o går bakom ryggen o hittat på anledningar för att få som man vill. Osså blir jag lessen o besviken när allt uppdagas. Inte nog med att jag redan vet allt, så vet inte denna människa om att jag vet, fast det anas, då blir den berörda människa obekväm, osså får jag skit för det oxå. Samtidigt mitt i smeten, så ska det vara lixom en vän. Men är man inte rak o ärlig så är man väl inte en vän, eller??

Kontentan av det hela är, man ska inte vara hemma. Man ska vara borta njuta av livet. Så fort man kommer hem dyker det upp nått jävla skit som stör en. Nä, låt mig få vara borta, det blir lugnast så! Eller va rak o ärlig mot mig, så slipper jag fundera o bli lessen.