fick ett knäppryck härom dagen, vilket min Fru inte va sen och hoppa på.

Jag bara skulle rida!!!

Nu är det så att jag är livrädd för hästar, dom är stora, farliga och luktar illa!

Men min högt alskade Fru fixade ihop en häst och en Sofia, för att allt skulle gå vägen! 

Det gick från,

-livrädd bakom  staketet

- livrädd innanför staketet

 -livrädd tittandes på Sofia när hon "fixade" hästen

- livrädd promenerandes med hästen

- livrädd tittandes på Sofia när hon red

- lite mindre livrädd när jag skulle baxas på hästen (vilket för övrigt gick mycket bättre bara jag fick göra det själv)

- livrädd sittandes på hästen med sofia ledandes oss

- till inte så livrädd med Sofia ledandes oss

- till faktist inte så falrigt rädd alls och köra hästen själv!!!

Tack Sofia för tålamod och fantastik lärdom!! Måste klappa mig själv lite på axeln och Sofias förstås!!

Väl hemma igen vankades det kalas för frun som fyller år nästa vecka!!

Städning, "bakning" via Bakgården och Ica och följde en strid ström av folk! Väldigt mysigt och trevligt!!   

Nu dax för Döda fallet!!

Puss o Kram