Den där första svängen som kommer. Det där första brytet. Den där första känslan av hopplöshet som alltid kommer. Alltid vid samma tidpunkt på året. Nu är den här, kaoset i mitt huvud och kaoset i kalendern. Det är inte så att jag är deppig eller har mycket att göra, utan det är ingen ordning, på nått!!  Är inte kalendern i ordning är inte huvudet i ordning, är inte huvudet i ordning är inte kalendern i ordning.. Så håller det oftast på från september till maj...

Så, vad göra då? Jo, börja sortera, från nu och framåt. Det som har varit och dom jag inte har träffat och dom jag inte har ringt, det får vara. Jag ber om ursäkt för det, men jag kan inte göra nått åt missade "möten" nu!

Det är inte så att jag har ton med saker att göra eller en massa miljarder människor jag måste träffa, utan det är med dom man oavsiktligt råkar försumma, för att kalendern har försummat huvudet. Det är dom. Dom som fastnar i mitt dåliga samvete och blir kvar.

Just nu är det en period, då minsta lilla, blir världens största.

Jag har 3 samtal jag måste ringa imorrn och jag är redan vansinnig för att jag måste ringa dom... Blir irriterad och förbannad för att saker och ting aldrig kan få flyta på! Det är alltid nått skit som måste rotas i. Jag spenderar 8 timmar om dagen med att pyssla, rodda och tänka på allt (vilket är helt fantastisk. Jag älskar mitt jobb), så när jag kommer hem och vill vila huvudet från att tänka på allt, då vill jag INTE ringa en massa jävla samtal och bli förbannad för att folk inte gör som dom ska!!

UrvräkningsVm over and out!!

Ja, hoppsan, så kan det gå! Efter en fabulös kräftskiva i lördags, så är jag lite småblå och mörbultad!!

Nu är det andra gången på denna säsong jag "tippar" med cykeln.. Herregud, jag ska nog bara gå hädan efter!!

Fast jag skyller allt på trottarkanterna, i båda fallen!! Så det så!!

Tur det är vinter snart... ;)

Puss o Kram