Har precis kommit in efter att ha hasat mig runt kvarteret en timme. Mamma va snäll o kom in till stan o rastade (jag måste ju röra på mig) mig ett tag. Skönt o komma ut o gå lite, eller ja man kan väl inte kalla det för gå, utan det blir mer stöpplande, hasande o smygande framåt! Skönt att jag iaf kan gå utan att det gör fruktansvärt ont. Det e värre när jag ska få på mig kläder, gå på toa, lägga mig ner, eller ta mig upp.. det funkar inte riktigt att börja sig varken framåt eller bakåt eller åt sidorna för den delen heller.

Känns inte helt okej att behöva ha hjälp för att ta sig i badkaret för att kunna duscha eller ta på sig byxorna eller strumporna heller för den delen. Känns inte alls okej o inte kunna "ta hand" om mig själv. När "huggen" kommer bara svartnar det för ögonen o jag håller på o svimma, känns som jag "tappar" benen o dom bara viker sig.. Smärtan lättar inte, den börjar inte ens ge med sig lite. Jag fattar inte att det kan göra så här ont.

Tack Sälen för att du ställer upp, hjälper mig o för att du står ut med mitt jäkla gnäll o mitt dåliga humör.. Du är guld värd (även fast det inte verkar så mellan tabletterna)!!!

Aj o Aj